Underhållsfria Fönster
Våra PVC-fönster är uppbyggda av metallförstärkta styva flerkammarprofiler.
Karm och båge har rejäla förstärkningar av stål eller aluminium som ger en styv och formstabil konstruktion och bra fäste för beslag och gångjärn.
Fönterprofiler av klass A typ kännetecknas av ytterväggtjocklek på minst 3 mm och inre kamrar, vilkas tjocklek överstiger 5 mm.
Vid deras produktion används 10 procent mer PVC än vid tillverkning av B-klass profiler.
Dessa nyckelparametrar garanterar följande bruksegenskaper:
- god hållbarhet. VEKA A-klass fönsterprofiler kännetecknas av tjocka profilväggar.
Detta säkerställer en stabil fönsterkonstruktion och motverkar sprickor i svetsfogar.
Fönsterhörnens varaktighet är betydligt högre jämfört med B-/ C-klass profiler.
- hög stabilitet. VEKA A-klass fönsterprofiler bidrar till högre stabilitet och beständighet mot krökning av fönsterram och fönsterblad, särskilt n.d.g. stora storlekar. Dessutom ökar profilens beständighet mot skruvutdragning, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med B-klassen.
Utmärkt beständighet mot växlande väderleksförhållanden.
Det är mycket viktigt i vårt klimat, då temperaturförändringar under dygn kan vara mycket stora.
Låt oss analysera förvår.
Natttemperaturen sjunker under noll (- 2 C) men under en solig dag kan den stiga upp till +16 C.
Inom dessa tre timmar, mellan morgon och middag, måste fönsterprofilen utföra ett enormt arbete genom att motta en stor energidos på så kort tid.
Profilen vidgar sig. När skymninger faller sker en omvänd process.
Fönsterprofilen kyls ned och den krymper i en kort tidsperiod.
Det uppstår en stor påkänning, särskilt i fönsterhörn.
Tjocka VEKA profilväggar garanterar perfekta statiska egenskaper som hjälper till att utesluta sprickbildning.
- utmärkta ljudisoleringsegenskaper. VEKA A-klass profiler ger en betydligt högre akustisk komfort tack vare effektiv ljuddämpning.
Med väl tilltagna tätningslister och isolerrutor får man energisnåla fönster med låga
U värden.
5-kammarsystem med hög ljud- och värmeisolering.
Fönsterprofilerna är tillverkade av blyfritt material.
PVC-fönster ger inte ifrån sig några farliga ämnen och är inte allergiframkallande.
Fönstren har släta ytor som är smutsavvisande och enkla att rengöra.
Energiglas
En byggnadsdels värmemotstånd kallas
för U-värde och anges i W/(m²K) [W per kvadratmeter och grad
Kelvin, en grad Kelvin är lika med en grad Celsius]. U-värdet anger
hur mycket värme som går ut genom byggnadsdelen, ju lägre U-värdet
är desto mindre värme försvinner ut.
Värmeförlusterna genom fönster utgör en betydande del av en
byggnads totala uppvärmningsenergi. För en villa är andelen ca
15-20 %. Ett fönsters U-värde är beroende av hur
fönsterkonstruktionen ser ut, det vill säga vilket material som finns
i karmar och bågar, antal glasrutor, om eventuella isolerrutor
innehåller luft eller annan gas mellan rutorna och om glasen är
försedda med ett eller flera lågemissionsskikt.
Med hjälp av lågemissionsskikt på
glas kan strålningsegenskaperna genom glaset förändras.
Önskemålet är att få stor reflektion på den
långvågiga strålningen, d v s temperaturstrålningen.
Den stora reflektionen minskar värmeförlusterna genom fönstret.
Ett lågemissionsskikt består av ett tunt
skikt av metall eller metalloxid. Skiktet kan anbringas
direkt glaset eller på en tunn plastfilm som sedan anbringas på
glaset. Olika metaller och metalloxider ger olika egenskaper till glaset. Lågemissionsskikt som används idag är
framförallt tennoxid, indiumoxid, koppar, guld och silver.
Att använda glas med lågemissionsskikt och
isolerrutor med gas istället för luft är ett bra sätt att
minska värmeförlusterna genom fönster. Ungefärliga
U-värden för olika fönsterkonstruktioner redovisas nedan.
|
Fönster med låga U-värden kallas för energieffektiva
fönster. Ett fönster med lågt U-värde ger en högre
temperatur på det inre glasets yta vilket innebär en bättre
komfort inomhus då kallras försvinner. Det
innebär också att i rum med hög luftfuktighet minskar risken för
kondensbildning på fönstrens insida. Många
fönstertillverkare saluför idag fönster med U-värde kring
1,3 W/(m²K) som standardfönster.
Det inre glasets yttemperatur påverkas inte
bara av fönstrets U-värde utan också av lufttemperaturen
inomhus respektive utomhus. Yttemperaturen mitt
på glaset för fönster med olika U-värden blir ungefär
enligt tabellen nedan då inomhustemperaturen är 20
°C och utomhustemperaturen är -10 °C respektive -20 °C.
Om temperaturskillnaden mellan inomhusluften och yttemperaturen
på den inre glasrutan är alltför stor, större än 5 °C, kan detta upplevas som obehagligt.
|
Ungefärlig yttemperatur mitt på fönstrets inre glasruta
då inomhustemperaturen är 20 °C
|
|
U-värde på
glas
W/(m²K)
|
Lufttemperatur ute
|
|
-10
°C
|
-20
°C
|
|
3,0
|
8,5
|
4,5
|
|
2,0
|
12,0
|
9,5
|
|
1,3
|
15,0
|
13,0
|
|
1,0
|
16,0
|
15,0
|
Om man bygger om eller byter ut befintliga fönster mot nya så att
U-värdet för fönstren blir lägre än det var tidigare,
kan man minska energianvändningen för uppvärmningen av
byggnaden. Hur stor minskningen blir beror på hur mycket U-värdet
har förbättrats. Men det beror också på var i landet man
är bosatt. I norra Sverige blir minskningen större än i
södra Sverige. Efter en ombyggnad eller ett byte av fönster är
det mycket viktigt att värmesystemet justeras in ordentligt. Om detta inte
görs kan minskningen i energianvändningen utebli.
Exempel:
I ett småhus med en
sammanlagd fönsteryta på 16 m² vill
man byta de befintliga fönstren som har U-värdet 2,5 W/(m²K) mot
nya med U-värdet 1,3 W/(m²K). Om byggnaden ligger i Kiruna
blir minskningen i energianvändning ca 3000 kWh på ett år. I
Malmö blir motsvarande minskning ca 1400 kWh.
Referenser: SP Sveriges Provnings och Forskningsinstitut
|
|
