INFORMATION
BRA ATT VETA
ROT-avdraget är ett skatteavdrag som omfattar renovering, ombyggnad och tillbyggnad av småhus och bostadsrätter. Det innebär att den som vill genomfö:ra reparationer, om- eller tillbyggnader och/eller underhåll av ett småhus eller en bostadsrätt får en skattereduktion med 30 procent av arbetskostnaden, dock med max 50 000 kronor per år och individ.
Det är ägaren av ett småhus eller innehavaren av en bostadsrätt som kan få skattereduktion för ROT-arbeten. ROT-avdraget är permanent och gäller för arbeten som påbörjats från 8 december 2008.
Hur mycket sparar du genom att anlita FönsterExperten?
Fönsterbyten räknas som ROT-arbeten, vilket innebär att fönsterbyten berättigar till skatteavdraget. Eftersom vi på FönsterExperten även utför installationen av fönstren kan du som kund dra av 30% av arbetskostnaden för installationen! Och givetvis ger vi garanti även på montaget.
Hur mycket sparar jag på ROT-avdraget?
ROT-avdraget är i praktiken ett tillägg till det redan existerande RUT-avdraget (avdrag för hushållsnära tjänster). Eftersom skattereduktionen enligt RUT-lagen är kopplad till individen och inte till fastigheten innebär detta att två delägare till exempelvis ett småhus kan få skattereduktion med sammanlagt 2 x 50 000 kronor per år, det vill säga 100 000 kronor per år. Totalt kan de två delägarna alltså renovera för max en kostnad av 200 000 kronor per år.
Räkneexempel:
Renovering görs för en arbetskostnad om 100 000 kr.
Brandprov | Brandtest – LTH Fullskaleprov. I ett fullskaleprov hos Institutionen för brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola har brandbeteendet hos PVC-fönster och träfönster jämförts. Sammanfattningen visar att ett PVC-fönster inte har sämre brandbeteende och inte medför större brandrisk än ett träfönster.
Projektets huvudsyfte var att kartlägga brandbeteende och brandrisker för bland annat PVC-fönster under verkliga brandförhållanden då fönstren är placerade i flervåningshus.
Utvärderingen genomfördes som en jämförande studie genom experiment i fullskala där PVC-fönstren utsattes för brandpåverkan parallellt med träfönster.
Testet utfördes inne på högskolans område med hjälp av ett trevånings försökshus som försetts med fönster i de två nedersta våningarna.
Två träfönster och två PVC-fönster per våning. Två brandbelastningar testades.
Den hårdaste, som redovisas här, hade en brandbelastning på ca 95 MJ/kvm (de flesta svenska vardagsrum har en brandbelastning på< 90 MJ/kvm). Brandhärden fanns i den nedre våningen och fönstren i den våningen hade inga glas.
Fönstren i andra våningen hade treglas isolerrutor. Samtliga fönster var inåtgående med dimension 800×1200 mm
Kommentarer och observationer
Temperaturen i flamman var 800°C efter 2,5 minuter och nådde maximala 1 200°C efter 7 minuter.
Alla fönster i våning 1 totalförstördes och brann med ungefär samma intensitet.
PVC-fönstren självslocknade efter ca 10 minuter, träfönstren måste däremot släckas med vatten efter ca 30 minuter.
Samtliga glasrutor förstördes inom ungefär samma tidsintervall men inga hela glasrutor lossnade.
Öppningsfunktionen hos träfönstren var helt förstörd, men fungerade bra hos PVC-fönstren som därmed kan fungera som utrymningsväg.
Maximal HCL-koncentration i utgående brandgaser uppkom efter ca 8 minuter och uppmättes till 14 ppm från PVC-fönstren och 21 ppm från inredningen, främst en golvmatta.
Mer om Pvc-fönster & Brand
Vid ofullständig förbränning av organiskt material bildas alltid kolmonoxid (CO), en luktlös, färglös och potentiellt dödlig gas. När PVC-fönster brinner genereras dessutom koldioxid, väteklorid och vattenånga. Väteklorid (HCL) är irriterande men inte bedövande. Den kan därför fungera som en räddande varningssignal i ett tidigt skede av en brand
– när koncentrationerna fortfarande ligger under en hälsofarlig nivå.
Väteklorid reagerar med vattenånga och bildar saltsyra.
Modern inredning av syntetiska material kan ensamt ge upphov till väsentligt större vätekloridmängder i brandgaserna än vad PVC-fönstren ger.
Det bildas inte mer dioxiner och furaner när en byggnad med PVC-fönster brinner jämfört med när en byggnad med fönster av andra konstruktionsmaterial brinner.
Korosion och strukturella skador
Saltsyra är mycket korrosiv. Vid bränder bildas korrosiva miljöer från en rad olika material, därför är en snabb sanering alltid nödvändig oavsett material i fönsterkonstruktionen.
Eventuella strukturella skador beror snarare på de extremt höga temperaturerna, på över 1 000°C, än på syraangrepp.
SP Rapport – 2001:31 Sveriges Provnings- och ForskningsinstituT. Långtidsprovning av fönster Erfarenheter av fönsterbyten. Agneta Olsson-Jonsson
Sammanfattning:
Hösten 1994 beslöt man att byta fönster i en av SPs byggnadsfasader. När man började diskutera vilken typ av fönster som skulle väljas, föddes idén att fasaden kunde bli ett försöksfält för långtidsprovning av P-märkta och typgodkända fönster. Veterligt har en sådan långtidsstudie aldrig tidigare utförts på flera olika fönstertyper. Möjligtvis har något enstaka fönster studerats under längre tid.
Den studerade fasaden är orienterad mot sydöst och är mycket utsatt för väder och vind. Den består av två våningar med 29 fönster på varje våning. Syftet med projektet var att studera dels konditionen hos de gamla fönstren och dels beständigheten hos de nya. För de nya fönstren var det speciellt intressant att studera olika fönsterkonstruktioner men också olika material och materialkombinationer i karmar och bågar.
De gamla fönstren, som var av trä, var i mycket dålig kondition beroende på att underhållet varit eftersatt under många år. Fuktkvotsmätningar i trävirket visade på höga fuktkvoter i framförallt bågarnas bottenstycken. Många av bågarna var kraftigt rötskadade. Röta i karmbottenstycket förekom endast i enstaka fönster. Fuktkvoten var högre i fönstren på första våningen än på andra, men rötskadorna vara mer omfattande på andra våningen. Växtligheten framför några av fönstren på första våningen har inte haft någon större inverkan på fuktkvoten och eventuella skador.
De nya fönstren kommer från tio olika fönstertillverkare och det finns totalt 13 olika fönsterkonstruktioner i fasaden. Samtliga fönster är treglasfönster, antingen med enkelbåge eller kopplade bågar. Två av fönstertyperna är så kallade energieffektiva fönster, det vill säga fönster med lågt U-värde. Materialet i fönstren är trä, trä med utvändig beklädnad av aluminium, plast samt aluminium.
Fönstren har besiktigats tre gånger sedan de sattes in vid årsskiftet 1994/95. Den första besiktningen gjordes 1997 och den senaste 2000. Besiktningarna visar att konditionen på ytbehandlingen tycks ha stor betydelse för fuktkvoten i fönstren, detsamma gäller fönsterkonstruktionen. Speciellt bör uppställningsbeslag i form av stormhakar undvikas, eftersom de starkt påverkar beständigheten hos fönstren.
Fönster av trä utan någon yttre beklädnad av aluminium uppvisade höga fuktkvoter vid den senaste besiktningen. Den utvändiga ytbehandlingen på dessa fönster har försämrats med tiden och det finns sprickor och flagningar i färgen och i kittfalsar som direkt kan förklara den höga fuktkvoten. Det är viktigt att ytbehandlingen av fönster av trä utförs på ett ändamålsenligt sätt. Fönstren av trä med utvändig beklädnad av aluminium var däremot torrare. Att trävirket i dessa fönster har låg fuktkvot innebär att beklädnaden är riktigt monterad på karmar och bågar.
Fönstren av plast och aluminium uppvisade inga synbara tecken på färgförändringar eller andra förändringar vid den senaste besiktningen.
Erfarenheterna av långtidsprovningen kommer att leda till vissa förändringar i reglerna för P-märkning av fönster. Erfarenheterna kommer också att föras ut till fönstertillverkare för att ge möjlighet till bättre och beständigare produkter.
En lämplig fortsättning på projektet vore att studera hur underhållet av fönstren kan utföras på bästa sätt.