Brandtest – LTH Fullskaleprov
I ett fullskaleprov hos Institutionen för brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola har brandbeteendet hos PVC-fönster och träfönster jämförts.
Sammanfattningen visar att ett PVC-fönster inte har sämre brandbeteende och inte medför större brandrisk än ett träfönster.
Projektets huvudsyfte var att kartlägga brandbeteende och brandrisker för bland annat PVC-fönster under verkliga brandförhållanden då fönstren är placerade i flervåningshus.
Utvärderingen genomfördes som en jämförande studie genom experiment i fullskala där PVC-fönstren utsattes för brandpåverkan parallellt med träfönster.
Testet utfördes inne på högskolans område med hjälp av ett trevånings försökshus som försetts med fönster i de två nedersta våningarna.
Två träfönster och två PVC-fönster per våning. Två brandbelastningar testades.
Den hårdaste, som redovisas här, hade en brandbelastning på ca 95 MJ/kvm (de flesta svenska vardagsrum har en brandbelastning på< 90 MJ/kvm). Brandhärden fanns i den nedre våningen och fönstren i den våningen hade inga glas.
Fönstren i andra våningen hade treglas isolerrutor. Samtliga fönster var inåtgående med dimension 800×1200 mm
Kommentarer och observationer
- Temperaturen i flamman var 800°C efter 2,5 minuter och nådde maximala 1 200°C efter 7 minuter.
- Alla fönster i våning 1 totalförstördes och brann med ungefär samma intensitet.
- PVC-fönstren självslocknade efter ca 10 minuter, träfönstren måste däremot släckas med vatten efter ca 30 minuter.
- Samtliga glasrutor förstördes inom ungefär samma tidsintervall men inga hela glasrutor lossnade.
- Öppningsfunktionen hos träfönstren var helt förstörd, men fungerade bra hos PVC-fönstren som därmed kan fungera som utrymningsväg.
- Maximal HCL-koncentration i utgående brandgaser uppkom efter ca 8 minuter och uppmättes till 14 ppm från PVC-fönstren och 21 ppm från inredningen, främst en golvmatta.
Mer om Pvc-fönster & Brand
Vid ofullständig förbränning av organiskt material bildas alltid kolmonoxid (CO), en luktlös, färglös och potentiellt dödlig gas. När PVC-fönster brinner genereras dessutom koldioxid, väteklorid och vattenånga. Väteklorid (HCL) är irriterande men inte bedövande. Den kan därför fungera som en räddande varningssignal i ett tidigt skede av en brand
– när koncentrationerna fortfarande ligger under en hälsofarlig nivå.
Väteklorid reagerar med vattenånga och bildar saltsyra.
Modern inredning av syntetiska material kan ensamt ge upphov till väsentligt större vätekloridmängder i brandgaserna än vad PVC-fönstren ger.
Det bildas inte mer dioxiner och furaner när en byggnad med PVC-fönster brinner jämfört med när en byggnad med fönster av andra konstruktionsmaterial brinner.
Korosion och strukturella skador
Saltsyra är mycket korrosiv. Vid bränder bildas korrosiva miljöer från en rad olika material, därför är en snabb sanering alltid nödvändig oavsett material i fönsterkonstruktionen.
Eventuella strukturella skador beror snarare på de extremt höga temperaturerna, på över 1 000°C, än på syraangrepp.
