Invid Finjasjöns norra strand finns några av de äldsta spåren efter människor i Hässleholm. Redan för 14 000 år sedan var här en utmärkt plats att slå sig ner på, med fisk i sjön, häckande fåglar i vassen, och smala passager i landskapet, och där storvilt som ren lätt kunde jagas.
Lomma var och är kyrkby i Lomma socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Lomma landskommun där Lomma municipalsamhälle inrättats 12 september 1900. 1951 ombildades landskommunen till Lomma köping som utökades 1963 med Flädie landskommun. 1971 uppgick köpingskommunen i Lomma kommun med Lomma som centralort.
Åstorp var och är kyrkby i Björnekulla socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Björnekulla landskommun där Åstorps municipalsamhälle inrättades 15 juli 1887. Åstorps köping bildades 1946 genom en ombildning av landskommunen med municipalsamhället
Platsen omnämns i skrift första gången år 1304, då i formen Stafnsthorp. Enligt Svenskt ortnamnslexikon hänger förleden troligen samman med ett gammalt mansnamn Stafn. Detta namn skulle inte ha samband med namnet Stefan/Staffan, utan ha innebörden ”stäv” (på ett skepp). Byns namn förvandlades sedan i dagligt tal till Stanstorp. När en järnvägsstation byggdes 1875 fick den namnet Staffanstorp.
Bjuv var och är kyrkby i Bjuvs socken och ingick i Bjuvs landskommun. 25 september 1891 inrättades Bjuvs municipalsamhälle i landskommunen som omfattade orten. 1946 bildades Bjuvs köping som en ombildning av landskommunen och municipalsamhället och i vilken sedan ortens bebyggelse omfattade en mindre del av köpingens yta. Köpingen utökades 1952 med en del av Norra Vrams socken/landskommun och uppgick 1971 i Bjuvs kommun, där Bjuv sedan dess är centralort.
Landskrona stad fick möjligen sina första stadsprivilegier den 20 mars 1413, då fiskeläget Sønder Sæby gavs stadsprivilegier av unionskungen Erik av Pommern. Årtalet för grundande av samhället har på senare år blivit omdiskuerat, då man på danska Rigsarkivet funnit ett diplom daterat 1405 vari ortnamnet ”Landzcrone” förekommer och således kan staden ha existerat minst 8 år tidigare än man förut trott.
Vellinge bykärna går tillbaka till sen vikingatid ca 1000 e.Kr vilket utgrävningar visat. Ortnamnet är dock av äldre typ med ändelsen ”–inge”. Förledet i Vellinge menas vara ordet ”Hvall” men med okänd innebörd. De äldsta skriftliga beläggen förekommer under perioden 1300-1350. Cirka 1570 fanns i Vellinge 36 bondgårdar vilka alla låg samlade runt den medeltida Vellinge kyrka. Till socknen hörde då också Herrestorp by med 5 bondgårdar.
Staden har genom en särskild stiftelse ett museum, Höganäs Museum och Konsthall, med utställningar som belyser olika sidor av Höganäs utveckling. Här finns avdelningar om stenkolsgruvorna med dinosaurierum, om keramik från 1800- och 1900-talen, en bevarad arbetarbostad, utställningar om kulturhistorikern och fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och om fotografen Peter P. Lundh, stadsutveckling m.m.
En av de äldsta skriftliga källorna där Kävlinge omnämns är en kyrklig handling från 1120. Vid den här tiden skrevs namnet Kyflingi. Enligt språkforskare har namnet troligen bildats av ordet kuv som betyder rundaktig topp, puckel. Namnet lär syfta på den åsrygg, som från söder skjuter norrut som en spets mot byn på andra sidan ån. Ändelsen -inge har inte någon självständig betydelse, men namnformen i sig visar att byn är gammal eftersom den härstammar från äldre järnålder och folkvandringstid. En annan och äldre teori om namnet Kävlinge är att det syftar på en s k kavelbro som har funnits vid vadstället över Kävlingeån.
Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.
Perstorp var och är kyrkby i Perstorps socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Perstorps landskommun, där Perstorps municipalsamhälle inrättades den 23 maj 1935. 1947 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Perstorps köping.
